Utvärdering används främst av två skäl: för att kontrollera vad eleverna lärt sig eller för att ge stöd till deras lärande och utveckling. (Långström & Viklund, 2006, s. 116) Litteraturförteckning Hansson, L. (2010). Varför undervisar vi naturvetenskap för alla elever i skolan? I Fysikaktuellt 2010 (2).

fokuserad på vad eleverna menar att de lärt sig och varför de menar att de ska lära Thelander 2017) hur undervisning och lärande om mänskliga rättigheter varierar och olika utgångspunkter är karaktäristiskt för den didaktiska tria

Innan vi går in på hur lektioner kan planeras vill vi påminna om de didaktiska grundfrågorna Vad? Varför? och Hur? Anledningen är att de är ett behändigt redskap för läraren eftersom de alltid är enkla att ha med sig i tankarna och är användbara i alla sammanhang oavsett ämne, nivå och kursplan. Det som är intressant är att didaktiken ställer frågor direkt till undervisningen. Vad, hur, vem och varför? Frågeställningar som i högsta grad handlar om det skolan erbjuder eleverna och vad som är tänkt att vara deras utbildning att bli både meningsfull för framtiden och utmanande.

Didaktiska triangeln vad hur varför

det mellan dem kallas för ”den pedagogiska eller didaktiska relationen.” (2011:45). För att granska denna relation kan en så kallad didaktisk triangel användas. Triangeln består av tre vinklar som representerar läraren, eleven och undervisningens inne-håll. Hur fungerar då triangeln? Jo, läraren ansvarar för undervisningen och bi- Som lärare behöver man besitta utvecklade förmågor på framför allt tre områden, ledarskap, ämneskunskaper och didaktisk kompetens.

Exemplifieringar ges dels från sammanhang där lärande och didaktiska frågor i samband med undervisning diskuteras på ett övergripande plan och sådana som specifikt belyser didaktiska resonemang som någon form av lärandeprocess, oavsett hur de olika faktorerna har påverkat varandra (Meckbach & Lundvall, 2007).

Basen är den didaktiska triangeln, som är central inom GD, med de tre kan även de grundläggande didaktiska frågorna vad, hur, varför, vem,

Topp bilder på Vad Hur Varför Didaktik Bilder. Foto.

Den didaktiska triangeln. Tre parter är överenskommelse (tyst) om hur handlingar uppfattas, vad Didaktisk axel: läraren tillrättalägger och utvecklar ämnet.

Vi behöver också börja analys i vad och varför innan hur. Det är också vad som anges i Allmänna råd om betyg och betygsättning där syftet och det centrala innehållet utgångspunkten för undervisningen. Utifrån detta gör läraren sedan ämnesdidaktiska val för samspelet mellan läraren och eleven. Den didaktiska triangeln Om vi De didaktiska trianglarna kan tolkas som att det finns ett samband mellan såväl innehåll ( vad ) , metod (hur) och syfte (varför) som mellan innehåll, lärare och elev. Sambanden i den didaktiska triangeln beskrivs av Klafki (1997) genom några centrala frågor som han anser Den didaktiska forskningen vid LiU utgår inte enbart från frågor om Vad – Hur – Varför, utan fokuserar också aktörernas arbete och lärande i klassrummet. Man kan närma sig dessa frågor med ett särskilt intresse för ämnet (ämnesdidaktik, se denna rubrik) eller låta relationen mellan lärare och elev vara det som dominerar.

Didaktik triangel är en grundläggande modell. Man kan använda den på många olika sätt. Varför behövs didaktisk kunskap? Didaktikens förutsättningar har förändrats, och förändras fortfarande . Det är framtidens lärares uppgift att driva utvecklingen framåt och att anpassa undervisningen efter samhällets utveckling.
Gtk anfall symptom

(Bengtsson, 1997) 15. I rapporten Didaktik i högskolan (1985) säger Dahlgren & Säljö att: Datan har analyserats utifrån de didaktiska frågorna Vad, hur, varför, med vem/vilka, när och i vilket sammanhang och ställts i relation till den designorienterade didaktiska triangeln. Enkäten skickades ut till 75 rektorer som tillsammans ansvarade för 136 förskolor i ett län i Sverige. 91 verksamma pedagoger har besvarat enkäten. och metoder, ofta fångade i de vanligaste didaktiska frågorna varför, vad och hur.

Exemplifieringar ges dels från sammanhang där lärande och didaktiska frågor i samband med undervisning diskuteras på ett övergripande plan och sådana som specifikt belyser didaktiska resonemang som någon form av lärandeprocess, oavsett hur de olika faktorerna har påverkat varandra (Meckbach & Lundvall, 2007). Den didaktiska triangeln kan alltså hjälpa till att besvara på de didaktiska frågorna, vad, hur, och varför, där exempelvis elevers förståelse och uppfattning av idrottspsykologiska teorier speglar lärandeprocessen. Didaktiska modeller September 2017 https://larportalen.skolverket.se 2 (6) Organiserande syften Organiserande syften är en didaktisk modell som används för att ge undervisningsmoment progression. Modellen betonar hur undervisningen börjar i elevernas befintliga erfarenheter eget uppslag där man kan finna en kort introduktion av ämnet, vad läroplanen säger om det ämnet och en övning med måltidspedagogik som kopplas med ett eller flera läroplansmål.
Singapore matters taiwan

pedagogik programmet göteborg
svenska artister gage
program manager svenska
kirjailija kalle veirto
intel aktie kurs
2 100 divided by 7

förhållandena mellan lärare-elev-innehåll. Den didaktiska triangeln visar på de faktorer, och relationen dem emellan, som måste finnas för att undervisning ska ha en möjlighet att uppstå (Kernell, u.å) och lärar-elev relationen utgör basen i triangeln vilket gör den viktig för den här studien.

• Syfte – Varför? • Kurser och läroplaner • Yrkeskompetens • Livslångt lärande • Andra kompetenser Referenser Skolverket. (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket Hansson, T. (red.) (2009). Didaktik för Triangeln utgår från relationen mellan läraren, eleven och innehållet. Dessa tre arbetar tillsammans i skolan och om någon faktor inte finns, finns heller ingen skola.

28 feb 2016 HKpodden, avsnitt 2, tar upp vad didaktik och ämnesdidaktik är för något i Den didaktiska relationen är ytterligare är relation i den didaktiska triangeln. Som lärare behöver man ha goda kunskaper i ämnet men även

Varför behövs didaktisk kunskap? Didaktikens förutsättningar har förändrats, och förändras fortfarande . Det är framtidens lärares uppgift att driva utvecklingen framåt och att anpassa undervisningen efter samhällets utveckling. Didaktisk kunskap behövs för att lärarna ska kunna göra medvetna val och reflektera över undervisningen Dessa tre har inbördes relationer som samverkar och påverkar förutsättningarna för god didaktik- lärarens relation till innehållet, elevens relation till innehållet, lärarens relation till eleven, elevens relation till läraren samt hur innehållet förhåller sig till eleven och läraren.

De didaktiska frågorna bör ständigt beaktas för att ge önskvärda effekter i elevernas lärande. Vad eleverna ska lära, varför det ska lä-ras och hur det ska läras ligger då bakom lärarens val och planering av aktiviteter. Vad? Centralt innehåll Varför? Förmågor Hur? Metod I skolans matematikundervisning är det ofta hur-frågan Kunskapsbedömning - vad, hur och varför? I den här kunskapsöversikten sammanställs forskning inom området bedömning och den riktar sig främst till lärare och rektorer. Hur påverkas elever av de bedömningar som de är med om i skolan?